lördag 16 juni 2007

Serum #20 - 2004

Färgstarkt! Med Serums serienummer passade vi på att byta format till klassiskt serietidningsomfång. Staffan Melin levererade en omslagsbild som genererade skrattsalvor hörbara hela vägen upp till Stockholm. Innanför pärmarna sökte vi oss tillbaka till ett upplägg à la Fantomenklubben och Svenska Mad. Eller nåt sånt. Trots en unik samlarbild på Gert-Jonnys, trots underbara Tuggtuggmannen, trots Fåga Fröken Hexa-spalten, och trots en uppsjö duktiga och etablerade serietecknare – numret blev aldrig den ordentliga succé det förtjänade. Kanske var en stor del av publiken inte redo för en litteraturtidskrift som gav serier spelrum. Synd för dem! För i detta nummer kunde man ta dela av:

Lars Sjunnessons eminenta och totalanarkistiska Åke Jävel i storyn "Polisens ende vän". Emma Adbåge och hennes ordvrickande underbara "Ladiga deg". En vältecknad berättelse i klassisk stil av Staffan Melin, inkluderande pang-pang, swastikor och flygande skalpeller. Liv Strömqvist fyrar träffsäkert av mot patriarkatet med radikal och humoristisk snärt. Klas Katt blir trött under Gunnar Lundqvists svarta tusch. Tomas Ekström producerar ett serietextcollage med Gus Bloor och Grabben Strindberg. Knut Larsson bjuder på en otäck och surrealistisk story om Zyklon B-pojken. Klas Mathiasson låter Tuggtuggmannen klafsa fram över sidorna – två gånger om. Socialtjänsten i Malmö avslår en ansökan om ekonomiskt bistånd för en helårsprenumeration på Serum. Max Andersson släpper lös Pistolen Johnny. Danny Antivalidis berättar om när Benny får herpes. Emma Adbåde berättar noggrant om sitt förhållande till Stig (som alltid talar om Döden). Eva Björkstrand ger en realistisk skildring av en dag på Aktivitetsgarantin, en riktig rysare. Mårten Melin guidar till actionfigurerna The Fighting Furies och uppmanar alla att joina. Stina Hjelm tecknar en kort berättelse om Solvei (som har det bättre nu). En liten revisionist dyker upp i Per Stengårds linoleumsnitt, innehåller mycket naket, mycket våld och mycket Malmö. Slutligen definierar Ingrid Eriksson ett as över fem sidor.
En sanslös kavalkad helt enkelt!

Inga kommentarer: